Det är jag som är Olina den omtänksamma. Folk kallar mig (eller rättare sagt kallade mig) för det då de ansåg mig vara den omtänksammaste i bohuslän. Visst kan jag hålla med till viss del men lite överdrivet tycker jag att det är. I alla fall så hade jag ett ganska tufft liv i Solberga prästgård, jag var tjänare och det var mycket slit bara för Herr Arnes skull. Men jag hade det ändå bra jämfört med många, jag fick mat i magen och sällskap att prata med, även fast jag inte trivdes bäst med det sällskapet jag hade. Många tänkte att det skulle vara en dröm att få vara tjänare år Herr Arne, men det tyckte inte jag. Trots detta så var jag tålig och arbetade flitigt för att tjäna Herr Arne och hans familj på allra bästa sätt.
Det som hände i Solberga prästgård var alltså bara som en befrielse för mig då jag bara tyckte att livet var onödigt. Men jag tycker inte att familjen förtjänade att dö och nu tycker jag så synd om Elsalill som inte har någon kvar, därför ska jag göra allt jag kan för att mördarna ska hittas och Elsalill ska få det bra.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar